Fick frågan igår av en som står mig väldigt nära om vad den personen skulle kunnat gjort bättre under min tid som mobbad, när allt började. Om det finns något som skulle ändrat på att det inte blev som det blev, vad skulle jag själv gjort om jag var förälder till ett barn som var i samma situation som jag varit i. Fick samma fråga när jag interjuvades för UR Sveriges radio härom veckan och jag svarar samma som jag gjorde då till reporten.
Det finns inget man skulle kunnat göra annorlunda eller ändrat på. Dom som stod i min närhet gjorde allt i sin makt för att hjälpa mig, dom som ej var på min sida var skolan och lärarna så visst finns det saker som DOM skulle kunnat gjort mer, dvs. stå på min sida, lyssna, uppmärksamma och göra en handling istället för att blunda för allt som var, blunda för ett barn som mådde dåligt.
Man kan inte ändra på det som varit och mobbningen är en del av mig och som jag alltid kommer bära med mig men det gör jag gärna, inte för jag är glad för att jag var med om det för inget barn borde få gå igenom det jag gick igenom men för att det har fått mig att bli en starkare, ödmjukare person och fått mig att se människor för vilka dom är så som jag önskade hela tiden att människor skulle se mig och även fått mig att kämpa för en förändring för alla andra som befinner sig i den situationen. Eftersom ingen i skolan eller utanför min familj fanns till hands och ville hjälpa mig så vill jag bli den handen och stå upp för dom som inte syns och hörs, stå upp för dom som blir utsatta och göra dom sedda.
Det är år 2013 nu och alla barn förtjänar att få ett bra liv och ha det bra utan att bli kränkta av varandra. Därför väljer jag att kämpa för mobbningen, kämpa för alla andra och dela med mig av mig själv.
