Att börja acceptera det oacceptabla

publicerat i Allmänt, Hälsa/Välmående;

Ja, vart var jag nu?

Jo att jag har levt i förnekelse under ca 2 års tid. Min hjärna har inte velat acceptera verkligheten riktigt men det har kommit ikapp och tillslut måste man se för vad man är, oavsett hur man är. 

Jag har varit hos läkare minst en gång i veckan (utan att överdriva alls) senaste 1,5 åren, tagit alla blodprover man kan tänkas ta, sen tagit om alla. Om och om igen för jag har liksom varit säker att något är fel. Jag känner ju att något är fel då måste det ju va så, eller hur? 

Jag har googlat (jag vet, dummaste man kan göra) och varit besatt av att ta reda på vad som är fel så jag kan få det fixat och sen bli normal igen. Enkelt va?

Mina symtom har varit vaga men samtidigt väldigt påtagliga. Jag har fått extremt dålig syn, ser suddigt i stressade situationer, gpr ej ned i vikt, stressad, utmattad, ångest, eksem, torr hy, myrkrypningar, hjörtklappning, osv. Jag minns inte ens allt jag kom på som skulle kunna vara fel. Jag har gråtit och känt att livet är över. Hur kan mina barn få en sådan dålig mamma? När ska jag bli normal igen? 

Eller är jag psykisk sjuk? 

Jag har bara velat ha svar för att vilja ordna allt, helst över en natt. 
Jag har vägrat inse att det faktiskt är psykiskt. Alla blodprover o röntgen har varit perfekta men jag har inte accepterat det. För att vara en med psykiska problem vem vill det? Folk kommer väl tro man är helt galen och vänder sig bort.. 

Det var för nån vecka sedan en läkare sa till mig "vi har tagit alla prover man kan ta, det finns inget mer att kolla o allt ser verkligen jättebra ut" 
Det var där och då jag började gråta och förstod att jag måste släppa taget och acceptera att det är min ångest och stress som utlöst allt. Om något skulle vara fysiskt fel så skulle det va så enkelt och bara "ordna" allt, psykiskt är något man måste jobba med, sig själv och man har ingen kontroll över när och hur.. det är det som är jobbigt. Det tar tid och msn måste jobba med sig själv. Finns ingen Quick fix, det ör det jag undvikit. 

Men här är jag nu, vägen mot förbättring och det börjar med accepstans. Ja, jag lider av ångest och panikångest. Jag oroar mig, jag könner känslor mer än vad som behövs. Detta är jag. Och det är i mitt liv, ett normalt jag. 

Psykisk ohälsa - jag är en av dom.

publicerat i Allmänt, Hälsa/Välmående;
Det är många som skäms för det, många som tystar ned det och många som väljer att ignorera det. Jag är en av dom. Att jag varit deprimerad i mina tidigare år under tonåren är ingen hemlighet men att det kom tillbaka efter förlossningen är inget jag talat om då jag fortfarande jobbar och kämpar varje dag med mig själv.
 
Efter en traumatisk och lång förlossning, var vaken 3 dygn och sen helt plötsligt ha en bebis som behövde mat varannan timma för han gick bara ned i vikt var en rejäl omställning och det utlöste panikångest och en extrem ångest. Jag har kämpat varje dag med det och gör det fortfarande och valt att ej prata om det då jag mått så fruktansvärt dåligt. Det har inget att göra med min son, han älskar jag mest av allt och gjort sedan jag blev gravid utan ångesten och panikångesten har handlat om rädslor. Helt plötsligt fick jag tvångstankar "tänk om jag slutar älska Milo" "tänk om jag svimmar" "tänk om jag tappar honom" "tänk om jag dör" oavbrutet i min hjärna. Jag har inte haft en paus utan mina rädslor tog över min vardag och det var det enda jag tänkte på och var så extremt orolig. Va så rädd att nåt skulle hända Milo, att jag gjorde fel. Ville vara perfekt och ville att Milo skulle må bäst och kände mig så himla usel. 
 
Ångesten växte, jag hade extrem yrsel hela tiden och hjärtklappning varje dag, tänkte att jag skulle kollapsa vilken sekund som helst, fick overklighetskänslor och dimmig syn så dom första 4 månaderna efter förlossningen så höll jag mig bara hemma. Om jag gick ut så var det med min man men ofta sluta det med att jag vände om och tog mig hem så snabbt som möjligt för panikångesten var så himla extrem. Kunde inte vara på öppna platser, kollade överallt om det fanns en bänk i närheten om jags kulle svimma så jag kunde sätta mig ned, fick panik av att stå i kö på Ica för tänkte jag inte skulle klara av att hålla mig på benen, kände mig kvävd bland folk osv.
 
Tillslut bröt jag ihop på BVC och sa att jag inte orkade mer och berättade ärligt hur jag mådde och fick då hjälp, 4 månader sent men bättre sent än aldrig. jag va rädd att dom skulle tycka jag inte dög som mamma och att socialen skulle ta Milo ifrån mig, därför jag ej sa något innan. Målade upp sjuka tankar i mitt huvud och scenarion gällande allt, åkte även på en extrem öroninfektion som utlöste overklighetskänslor vilket tänkte att nu hart jag fått en psykos och blivit galen. 
 
det kändes som jag levde i en bubbla, jag grät och hade ångest och bråkade med min man, försökte hitta alla fel på mig för jag vägrade inse att jag led av en förlossningsdepression. gick till doktorn minst 1 gång i veckan, kollade hjärtat, sköldkörteln, öronen, pulsen, EKG, gynekolog.. ja allt ni kan tänka er. En sak som jag nu reagerar på i efterhand är att INGEN inom vården reagerade på mitt beteende och tänkte att jag behövde hjälp via psykriatin (vilket jag har nu tack o lov), att jag inte togs på allvar, en läkare nämnde att jag verkade lida av ångest men sen var det inget mer med det. Det gick så långt att jag inte ens kunde duscha själv utan var tvungen att ha min man sittandes på toan brevid för "om jag skulle svimma".
 
vi måste prata om detta mer och sluta skämmas, idag bestämde jag mig. jag ska inte skämmas längre, detta är jag och jag kämpar. jag kämpar för mig, kämpar för min son, min man och för världen. Det är även extremt viktigt att vi mammor även talar MER om detta då det är så himla vanligt! nästan var och varannan människa får tvångstankar eller liknande efter dom får barn. 
 
 

RECEPT till 5-6 månaders bebis!

publicerat i Allmänt, Hälsa/Välmående, Tips/råd;
Nu tänkte jag dela med mig av mina favoritrecept till er som Milo ÄLSKAR! Enkla och prisvärda recept som barnmat, eftersom det är super enkelt och 100 gånger bättre än färdigköpta :) En "sats" räcker till 7 små matlådor på 1 dl vardera att frysa in, perfekt!!
 
Krämig kycklingpasta
 

1 kycklingfilé
4 bruketter fryst broccoli
1 dl frysta champinjoner (eller färska såklart om man har)
1 sharlottenlök
1 vitlöksklyfta
2 dl pasta
1 tesked curry
1 tesked paprikapulver
1 dl creme freishe
 
 

Koka pastan 
ta en till kastrull med vatten och koka upp, skiva alla ingridienser och koka tills allt är mjukt och kycklingen vit. När allt är klart blanda pastan och allt i en skål, blanda med creme freshe och krydda. Mixa sedan till önskad konsistens.
 
Detta recept är Milos absoluta favorit (och min!)
 

Kycklingcurry gryta
 

4 dl vatten
200 gram kycklingfilé (säkrast men köp ekologiskt, kyckling är riktigt dålig mat med mycket antibiotika och annat)
1/2 purjo
1 morot
1 paprika (detta börjar jag med senare, kanke 6 mån, det KAN finnas allergi mot paprika)
1/2 broccoli
1 tsk vanlig gul curry (
Paprikakrydda (se ovan)
4 potatisar
1 bit persilja

* Skär kyckling & grönsaker i lagom stora bitar
* Koka i vatten: kyckling, kryddor, grönsaker och potatisunder lock i minst 20 minuter på LÅG värme
* Kör med mixer

Spagetthi bolognese
 
2 dl vatten
100 g köttfärs
1 lök
1 morot
1 bit persilja
1 klyfta vitlök
2 hackade tomater utan skal
Örtkryddor (basilika och oregano brukar vara toppen)
Spagetthi
Parmesan
1 ordentlig klick osaltat smör

* Skär alla bitarna fint
* Låt en gryta koka med vatten
* Lägg i finskuren lök, morot, tomat, persilja, vitlök och köttfärsen rå. 
* Häll i spagetthi att koka med när köttet är genomkokt. 
* När pastan är klar, krydda med oregano/basilika och parmensanost 
* Kör med handmixer till önskad struktur. 
* Lägg i en klick riktigt, osaltat smör

Torsk med dill
 
1 torskfilé
4 potatisar
1/2 broccoli
dill
citron
 
Koka allt tills det är mjukt och genomkokt, krydda med dill och pressa citron över och ha i en klick osaltat smör. MUMS!
 
Lax med tomatsås
 

1 laxfilé
1 paket krossade tomater
1 lök
1 vitlök
basilika
4 potatisar (funkar med ris också)
1 morot
 
Koka allt tillsammans med 2 dl vatten, mixa!
 

Biffstroganoff
 
3 lövbiff fileer
1 sharlottenlök
1 purjolök
1 vitlök
1 paprika
2 dl champinjoner
1 paket krossade tomater
2 dl grädde (eller mjölk)
1 tsk paprikapulver
1 tsk kanel
2 dl ris eller potatis'
 
Koka upp grönsakerna i vatten, lägg sedan i biffen som du strimlat i bitar. När den är genomkokt lägg till alla kryddor och krossade tomater, låt koka på lågvärme 30 min, mixa sedan. Om du har potatis så kan det koka ihop med allt som en gryta.
 
 
Grekiskyoghurt mellis
 
Till mellis brukar jag ofta ge Milo Grekisk yoghurt med mosad banan, eller några skedar katrinplommon, mixade jordgubbar eller nåt annat man ens bebis tycker om. mättande och bra mellis!
 
 

Bebis första bröd
 
25 g färsk jäst
3 dl vatten
2 dl havremjölk (eller vatten om du inte har havremjölk)
ca 11-12,5 dl ekologiskt vetemjöl
2 msk kallpressad ekologisk rapsolja + ca 1 msk till formen

Smula ner jästen i en degbunke. Värm vattnet och blanda med havremjölken så att det blir fingervarmt. (OBS! Använd inte ljummet vatten från kranen, det kan innehålla koppar från rören).

Rör ut jästen med en del av degvätskan. Tillsätt sedan resten av degvätskan, oljan samt det mesta av mjölet. Knåda, eller med fördel – kör degen i hushållsmaskin, i ca 5 minuter. Degen ska släppa bunkens kanter, då är mjölmängden rätt.

Låt jäsa under bakduk i en timme (eller till dubbla storleken).

Pensla en ungsform på ca 25×30 cm med rapsolja (alternativt klä med bakplåtspapper). Stjälp upp degen i formen och platta ut med händerna. Låt jäsa ytterligare en timme.

Sätt ugnen på 200 grader. Grädda brödet mitt i ugnen i 30 minuter, tills brödet fåt fin yta och är genomgräddat.

Stjälp upp direkt och låt svalna. Skiva upp i tunna skivor och frys in så har du smörgåsar för ett par veckor åt bebisen!

Kan serveras som det är eller med smör och leverpastej på!
 

Hoppas ni tycker om recepten och hojta till om ni vill läsa mer om mat till era småttingar så kan jag dela med mig av mer tips! :)